Jag trodde inte att jag skulle läsa juridik.
Min bakgrund är teknik. Jag är civilingenjör i grunden och har arbetat i drygt två decennier som konsult inom IT, systemutveckling och innovation, ofta i roller nära ledning, forskning och affärsutveckling. Under åren har jag rört mig allt mer mot frågor om ansvar, risk, styrning och beslutsprocesser – sådant som i praktiken sällan är tekniska problem, utan organisatoriska och juridiska.
Det var där juridiken kom in.
Inte som ett nytt spår, utan som en fördjupning av det jag redan arbetade med.
LL.M. som specialisering – solicitor som grund
Just nu läser jag en LL.M. med inriktning mot affärsjuridik och compliance, med fokus på IP och digitala rättigheter, cybersäkerhet, corporate governance, dataskydd och contract law.
LL.M.-studierna låter mig fördjupa mig och specialisera mig inom de delar av juridiken som jag ser som mitt huvudområde. Det är här jag bygger min specialistprofil.
Parallellt arbetar jag aktivt mot registrering som solicitor (England & Wales). Det är alltså två spår som löper samtidigt: LL.M. ger spets, solicitor ger den breda juridiska grunden – och den professionella licensen att verka.
Solicitor-proven testar bredd, bland annat inom: Legal System of England and Wales, Constitutional and Administrative Law, EU Law, Contract Law, Tort Law, Business Law and Practice, Dispute Resolution, Property Law and Practice, Trusts, Estates, Ethics, Litigation och Professional Conduct.
Det är inte specialisering – det är ramverket. Hur rättssystemet fungerar i praktiken. Hur ansvar fördelas. Hur tvister uppstår. Hur affärer struktureras juridiskt. Hur organisationer styrs.
För mig är denna bredd nödvändig för att kunna arbeta seriöst med compliance och affärsjuridik i verkliga organisationer.
Varför England & Wales – även efter Brexit
En naturlig fråga är varför jag väljer en engelsk advokattitel efter Brexit.
Ett skäl till att jag valt England & Wales är den internationella räckvidden. Engelsk rätt används fortfarande i stor utsträckning för kommersiella avtal, och solicitor-titeln är välkänd i cross-border sammanhang. För mig handlar det inte om status, utan om att bygga en juridisk plattform som fungerar även utanför Sverige.
Engelsk rätt är ett av världens mest använda rättssystem för kommersiella avtal, särskilt inom internationella kontrakt, finansiering, tech- och SaaS-avtal, investeringar, bolagsstruktur och tvistlösning.
För mig handlar det inte om Storbritannien som land, utan om rättssystemets globala roll. Ska jag vara ärlig uppskattar jag också common law som koncept.
Kombinationen av solicitor (England & Wales), EU-rätt och en LL.M. inom compliance ger en plattform för arbete i gränslandet mellan teknik, juridik och internationella affärer – som en fördjupning och förlängning av det arbete jag redan gör idag som innovationsrådgivare.
Teknik ledde till juridik
Jag ser inte detta som ett karriärskifte.
Jag har alltid arbetat där teknik möter organisation och ansvar. Skillnaden nu är att jag formellt bygger den juridiska kompetens som krävs för att arbeta strukturerat med frågor som tidigare ofta hanterades informellt: vem ansvarar, vad gäller, hur implementeras detta hållbart?
Cybersäkerhet är inte ett IT-projekt.
Compliance är inte dokumentation.
Avtal är inte pappersprodukter.
Det är styrsystem.
Att kombinera teknisk förståelse med juridisk struktur känns därför mer som en fortsättning än som något nytt.
Bredd först, spets ovanpå
Min inriktning är affärsjuridik och compliance, med särskilt fokus på digitala verksamheter och regulatoriska miljöer.
Men för att kunna arbeta trovärdigt i den rollen krävs bredd: förståelse för rättssystemet som helhet, inte bara sitt eget specialistområde. Det finns många tekniker som läst på om juridik och många jurister som läst på om teknik – jag tror det är värdefullt att behärska båda delarna.
Därför bygger jag grunden genom solicitor-spåret, samtidigt som LL.M. ger riktning.
Det är ett långsiktigt upplägg. Metodiskt, inte snabbt.